onsdag 15 maj 2013

Vad som har hänt.

 Halli hallå!

 Jag har skrivit på väldigt länge nu. Jag har nog varit i en period där man inte orkar göra så mycket faktist. Inte för  att jag har mått direkt dåligt på något sätt, bara det att jag har saknat lust att göra saker. Därav har bloggandet kommit i kläm. Men jag ska försöka komma igång lite nu.

Vad har då hänt sen senast? Ledsen att göra er besvikna men det har faktist inte hänt någonting alls. Om jag ska tänka efter, så har jag fan inte så mycket jag gör. Kanske bra att skriva av sig. Då man kan ta sig tiden och tänka efter: vad gör jag egentligen om dagarna?, Inte mycket just nu. Inte lika mycket so jag kankse borde göra. Men vad är det meningen att man ska göra om dagarna om man inte jobba eller plugga?  Söker jobb gör jag, men det lägger man inte 16 timmar om dygnet på. Och plugga kan jag inte börja med nu på en gång. Jag får fundera lite på den här nöten. Inte för mycket, det är nog inte bra att trassla in sig i ett snår av för mycket sådana tankar. Då tror jag man får lite prestationsångest här i livet.

Men det är såhär det ser ut i många fall som lever som jag. Att leva på socialbidrag är ett rent helvete. Många som kommer ut direkt i arbetslivet verkar tro att det är något slags jävla privelegium att leva på bidrag. För er som inte gör det, så ska ni veta att det är riktigt hårt. Att vi får långa sovmorgonar är väl soft- de första två veckorna. Men tänk dig att du inte kan tillfredställa dig med att få jobba ihop dina egna pengar eller att gå utan mat ett tag. Och ja, till alla moralryttare där ute som har som argument:" Mmmhhh, det är uträknat existensminimum, det där ska du allt klara dig på!". Jajo det skulle jag kunna. Men vilken människa klarar sig utan att unna sig något som t.ex att gå ut eller hitta på något annat med kompisar i alla fall 2 gånger i månaden. En dag var annan helg måste jag i alla fall hitta på något, annars blir jag dum i huvudet tror jag. Och ja, ni riddare med rustning som skiner av moral, det är ett eget val jag gör, jag väljer själv att leva utan mat några dagar i slutet av månaden. Men det suger att det ska behöva vara så.

Missförstå mig inte, svenska folket. Jag är ytterst tacksam för bidraget, som ni ger mig. Jag tackar och bockar. Men tro mig. Jag skulle så gärna vilja ha ett jobb.

Tänk på det när ni knegar,  sliter och slåss för rätt veckors semester- Din vardag är en annans dröm. Så var rädd om era jobb.

Fred ut!

Dagens låt: